Nu är den snart här, årets absolut värsta dag - söndagen före första jobbdagen efter semestern! Jag har hört skrönor om människor som måste uppsöka Akuten denna dag då de har fått sådana fysiska ångestsymtom så de har misstänkt hjärtinfarkt eller hjärnblödning som senare har visat sig vara panikångest. Riktigt så illa är det inte här men visst är det med stort vemod som vi nu lämnar det underbara som SOMMAR 2010 har bjudit på.

Sen kan man ju inte, med handen på hjärtat, säga annat än att det är ganska skönt att man ändå har något att komma tillbaka till.

Det ska bli riktigt roligt att få krama om världens bästa arbetsplatskompisgäng igen...