Hur fort har det inte gått då??? I morgon är hon 10 månader och verkligen lika go som vi hade hoppats.

Dom gånger vi har hört Leya skälla är lätt räknade, kanske 10 - 12 gånger på sin höjd sedan vi fick henne. I dag kom hon igång och ville skälla ut Bellman lite..

Det har hänt mycket vad gäller samspelet mellan hund och katt hos familjen Falk. Numera kan Leya och Bellman till och med dela på en skål rester. Tyvärr missade jag när båda åt, när det inte var tillräckligt mycket kvar var det Leya som fick backa lite...

... ställer hon på bordet! Redan fredag igen!!! Ljuger väl lite kanske om jag säger att det var en härlig fredagspromenad vid Vättern i dag men det var i alla fall uppfriskande. Det regnade precis hela tiden under promenaden på 1 ½ timme. Dyngsura kan man lugnt säga att vi var när vi kom hem - men det torkar ju.

Fredagar är min lediga dag. Sedan vi blev med Leya har mina lediga dagar startat med härliga promenader, längre och längre ju äldre hon har blivit. Nu är vi ute nästan 2 timmar varje fredagförmiddag, inga raska hetsiga promenader utan njutfullt strosande med avbrott bestående av lite lek och bus vid Vättern, runt Munksjön eller Rocksjörundan. Om det passar sig går vi och hälsar på där Leya tillbringar 4 dagar i veckan - alltså på hennes jobb...

Så här kan det se ut...




Nu går vi och vilar en stund på jobbet...

Där har jag i alla fall egen stol!!!

Tänk att även denna min värsta årstid kan vara härlig. En sådan här solig och lite kylig dag kan till och med jag njuta av hösten. Efter jobbet idag åkte vi upp till Axamo med Leya och fick en härlig stund i skogen där. Leya hon njöt verkligen av att få springa och nosa bland granar, tallar, stubbar och kottar. Jag och Peter tyckte också det var härligt och kände oss friska och pigga när vi kom hem.

I bilen på väg till Axamo


Håll igång i skogen...


Härlig höstsol...


Skogens Drottning

Lite dåligt med uppdatering det senaste...

I söndags var vi med Leya på hundkurs, det var faktiskt 6:e kurstillfället. Denna gången var det dags för miljöträning och det ägde rum runt affärscentret A6. Leya är ju "ganska" van vid stadsmiljö så det i sig är ju inga problem. Många hundar bor kanske inte lika centralt som vi gör och då är ju detta ett alldeles utmärkt sätt att vänja sig vid människor, ljud och lukter. Det var riktigt roligt att träna där uppe, många saker man inte alls tänker på som man kan öva där. Vi gick slalom - höger- och vänsterkommando mellan stolpar, klättra upp på olika höjder som stora prydnadsstenar eller trappavsatser, gå upp för långa gallertrappor, åka hiss, kunna gå förbi människor och hundar utan att hälsa/lukta/hoppa/leka eller helt enkelt vänja sig vid ljud från bilar, rullande varuvagnar, skjutdörrar, skrikande barn m.m. Under 2 timmar rörde vi oss runt hela centret, som faktiskt är ganska stort.

När vi kom hem hade vi med oss en nöjd men totalt slutkörd hund. Vi hade dessutom promenerat fram och tillbaka, cirka 30 minuter åt vardera håll. Även matte och husse var ganska spaka så det var riktigt skönt att sträcka ut sig i sin fulla längd och bara slappa ett par timmar före maten.

I dag när vi var och köpte reflex till Leya passade vi på att väga henne. Hon väger nu 30,7 kilo!!! En ökning på 23 kilo sedan vi hämtade henne för nästan 6 månader sedan.








Fast själv tror hon att hon fortfarande är en liten bebis...

När matte eller husse säger "Sitt fint!" Är det så här dom menar då???

Fredag = ledig dag = härlig morgonpromenad med Leya. I dag valde vi att gå Vätterpromenaden. Tror ni det blåste eller??? Kolla bara in Leyas öra, titta sedan också på hur Vättern beter sig så förstår ni att man är mer blåst än vanligt i dag....

Dagens nyhet i Jönköping är att en tax har blivit ihälbiten av en annan hund. FRUKTANSVÄRT!!! Men jag kan inte tycka (aningen partiskt naturligtvis) annat än att det är lite orättvist att rasen Rhodesian Ridgeback hängs ut som farlig kamphund. Det finns inga sådana tendenser i en frisk, renrasig och normalt avlad avkomma av rasen.

Med hjälm på huvudet vill jag däremot uttrycka mitt tyckande vad gäller alla former av bullraser. Varför ska vi i här i Sverige ha den typen av ras godkänd? Denna typ av hundar är i sitt ursprung födda att fostras till att döda, vilket i sig talar för att det är väldigt få människor som är lämpade att ha en sådan hund i sin ägo. Tyvärr är det ju också så att rasen väldigt ofta hamnar i helt fel händer - hos människor som inte har en aning om hur man hanterar en sådan varelse utan istället hetsar fram dess sämsta egenskaper.
 
Jag tycker att vi efter det här fallet, och faktiskt flera andra, ska ta lärdom av vårt grannland Norge och totalförbjuda all införsel av denna typ av ras i Sverige.

Hur som helst känner jag i dag stort medlidande med taxen Funnys närmaste. Må Funny vila i frid.

I kväll har det varit skoldags för Leya igen. Det är ganska "basic" men det är ju en grundkurs vi går. I dag har det varit inkallning fas 2 - vilket innebär att gå lite längre från hunden innan man ger kommando KOM. Efter det var det att lära sin hund kommandot STANNA. Nästa moment var LIGG - inte det lättaste att få en hund som Leya att lägga sig på kommando inför 12 andra hundar som man inte får hälsa på och dessutom på kallt och blött underlag, fast hon la sig faktiskt med hjälp av lite goda köttbullar som mut. Ett av momenten var också att vänja hunden vid beröring, alltså kunna titta hunden i munnen, undersöka tassar och gå igenom hunden fysiskt i övrigt. Säkert en bra övning inför eventuella veterinärbesök eller utställningsbesiktningar t.ex. Under senast nämnda övning använde vi medhavda T-shirts att ta på vår egen hund - och det var ju naturligtvis inga besvärligheter med det. Leya är väldigt van vid att bli berörd - det finns alltid någon här hemma som vill kela, klämma eller pilla ut "gegg" ur ögonen. Hon är ju inte heller själv sen på att klättra upp i någons famn när man slappar i soffan!!!

En sak är då säker - alla ovanstående lektionsmoment klarar vår Leya med bravur både hemma i hemmet och ute på våra promenader.

Vid varje tillfälle på kursen är det också inlagt raspresentation av någon av de raser som går just vår kurs. I kväll var det bl.a. dags att presentera vår ras - Rhodesian Ridgeback. Jag försökte framföra det som är rastypiskt enligt standard och en del personliga reflektioner och tyckanden med Peter som sufflör. Hoppas att någon tyckte det var intressant.

Kanske ska smygfilma Leya i vardagen, be om en ny raspresentation och visa en överraskningsfilm vid nästa skoldag för att verkligen visa vilket fantastiskt exemplar vi lever med från denna underbara ras!?

Uuuuusch!!! I morgon åker lillmatte ju. Var här ikväll och tog ett litet avsked av Leya....

Ännu en händelserik dag att lägga till handlingarna. Efter gårdagens uppskakande händelser startade husse och Leya dagen med samma promenadrunda som gårdagskvällens bombmarsch. Allt gick bra och Leyas nerver verkar vara i balans. Har sedan varit på stan i lördagsrusch tillsammans med matte och två lillmattar samt dessutom varit på Hundklubben för att fira deras 40-årsjubileum. Leya verkar i stort sett omärkt av gårdagens händelser och skönt är ju det. Hon har en grundtrygghet som vi kan luta oss tillbaka på och mycket av det kan nog tillskrivas hennes första uppväxttid hos Anna och "stollarna" på Minjimba Ridge i Fåglavik!!!

En liten del av tryggheten tar vi på oss själva - vi trivs så vansinnigt bra ihop vi och Leya!!!

I kväll hände något hemskt. Peter följde Karin hem efter att hon hade tillbringat en trevlig kväll här tillsammans med lillasyster (och sedan även en stund med oss). På vägen tillbaka slog några till med ett hejdunrdande fyrverkeri (SM i fyrverkeri?) - precis när Leya och Peter var där - utan avisering. Tänk er själva Bomber, Stjärnfall och Krevader - precis när dom ska passera!!! Hem kommer en skakande Leya och en uppriven husse efter att ha fått liggande på hund försöka lugna!!! Leya är nu helt  utslagen, så uppskärrad har hon varit. Jag är verkligen rädd att Leya efter detta är en riktigt skotträdd hund med allt vad det innbär inför nyår, påsk och åskande sommartid i t.ex. Halmstad. Hoppas verkligen vi kan övervinna detta.

När dom är ute ser jag och Olivia från altanen detta (vad vi då tycker) vackra skådespel...

I dag har vi i Huskvarna Hundklubbs "regi" varit på studiebesök på Jönköpings Djursjukhus. Ett mycket givande besök med guidad rundvandring av en duktig djursjukvårdare och föreläsare, Pia Blomkvist. Vi fick många tillfällen till frågor som besvarades väldigt förtroendeingivande. Besöket avslutades med fika då vi fick ytterligare tillfällen att få diverse frågor besvarade, även av kvällens jourhavande veterinär, Agneta Weidman. Ett mycket värdefullt tillskott i kunskapsförrådet för en hundägare i dag.


http://www.djursjukhusetab.se/ 

I dag var det dags för kurstillfälle 2 på Huskvarna Hundklubb. Vädret var inte på sitt bästa humör så det var en timme ute i småregnande - vilket inte är Leyas favoritväder precis. Allt gick bra i alla fall, vi har nog ändå lärt henne en hel del. Däremot är hon ju väldigt intresserad av alla andra hundar, vilket man kan förstå. Efter det 1 timmes teori och då fick Leya träna på att vara själv i bilen, vilket hon aldrig har varit så länge förut. Det gick jättebra, bilen var hel när vi kom tillbaka och hon blev naturligtvis överlycklig.

Så här var dagens kurs upplagd:
Läxuppvisning
Praktik: Inkallning fas 1, kontaktljud, stå, följa John.
Teori: Avståndslydnad med lina.
Läs i boken: Lydig med långlina, sid 97.
Läxa: Kontaktljud, stå.

Av någon anledning missades raspresentationen denna gången, det var dags för oss bl.a. men det för skjutas till en annan gång.

På tisdag ska vi på studiebesök på Djursjukhuset, det ska bli intressant att få höra om deras arbete där. Kurstillfälle 3 blir 24/9 men då får Peter gå själv med Leya - då ska jag jobba på HV:s första match.

Leya är på väg in i puberteten med allt vad det innebär. Det är tur att hon har några förebilder, som här när hon lär sig hur man bäst slappar i soffan tillsammans med Olivia...

I kväll hade Huskvarna Hundklubb VIP-kväll i affären Hund & Katt i Huskvarna. Minst 25 hundar och 1 - 3 ägare till varje hund gjorde det lite varmt och trångt. Det är ju dit vi gick första gångerna för att få hjälp med Leyas kloklippning och det märktes nog att hon hade visst minne av det, hon var väldigt osäker samtidigt som hon var olidligt intresserad av alla andra hundar och inte minst av alla goda lukter från godsaker som kex, tuggisar, leksaker m.m.

Syftet med VIP-kvällen var i vilket fall att prova ut en sele till övningarna med långlina på kursen. Vi hittade en i rätt storlek och har provat den på kvällpromenaden nu. Efter bara några minuter hade hon vant sig och travade på villigt både lös, kopplad i halsband och kopplad i selen - förhoppningsvis blir det inga problem med övningarna på kursen heller. En liten tanke är ju att hon kanske kan vara intresserad av sådana övningar/arbete där man använder sele och lina, som t.ex. något sök- eller spåruppdrag på "lek"-nivå till att börja med.